Sjukhunden

Jag älskar när Lill-matte är sjuk. Hon sover och sover och sover, sedan kliver hon upp och lägger sig framför teven. Då går jag dit och lägger mig ifall hon skulle vilja klia mig bakom öronen eller stryka mig över hjässan. Sedan fortsätter jag sova, oftast brukar hon sova också.

Familjen brukar kalla mig Sjukhunden eftersom jag alltid följer efter den som är sjuk i Familjen. De begriper inte att det bara är för att jag älskar att sova och den som är sjuk brukar inte röra sig speciellt mycket. Då matchar vi varandra.

Men ibland är jag också sjuk. Lyckligtvis brukar jag oftast bli det när det är någon hemma. Som när Lill-matte var arbetslös, då var jag sjuk i två dagar.

Fast jag tycker inte om Lill-matte när hon skriker åt mig när jag håller på att spy på vardagsrumsmattan eller golvet. Hon tycker nämligen inte om att städa, min Lill-matte.

Men nu är det Lill-matte som är sjuk så jag tassar bara efter henne och erbjuder henne min päls när hon ser ut att behöva ett gosedjur.

Klippning

Idag hade Stor-matte bestämt att jag skulle klippas, dumma hon. Jag tycker faktiskt inte om när det är någon brummande maskin eller sax i närheten av mina ögon, öron och bakdelen.

Men Stor-mattes ord är lag, alla i Familjen lyssnar på henne. För det mesta.

Lill-matte hittade inte till Hundfrisören så Stor-husse skjutsade oss dit, fast han hittade inte heller så han fick ringa och höra var hon bodde. När vi kom dit sprang jag och kissade på en buske det första jag gjorde, måste ju lämna ett visitkort.

Hundfrisören Jenny var precis som Lill-matte, hon tryckte också in näsan i pälsen på mitt huvud och drog mig i öronen. Hon tyckte att jag var ouppfostrad på bordet, men jag tycker faktiskt inte om att stå på höga saker som vinglar.

När Hundfrisören klippt mig ett tag på ryggen, får väl gå med på det här dumma påhittet då, så undrade hon hur gammal jag var. När Lill-matte berättade att jag var född 2002 höll hundfrisören på att tappa hakan. Hon trodde att jag var en unghund, men när hon fick veta att jag var en gammal gubbe sade hon att om man är så gammal får man göra som man vill. Då gjorde jag det!

Hon tänkte ge mig godis också, men Lill-matte berättade att jag aldrig äter godis jag får av Främlingar. Dessutom tycker jag bättre om frukt, gurka, potatis, morötter och paprika än hundgodis.

Min Veterinär försökte ge mig godis också en gång, men jag vände bort huvudet. Hon hade gett mig en spruta i nacken så jag var sur på henne. Sitt äckliga godis kan hon behålla själv, för den delen, eller ge det till någon dum stövare! Det går inte att muta en terrier.

Stor-matte följde inte med till Hundfrisören, hon stannade hemma och lagade Middag istället. Men jag fick inget även fast jag tyckte att det luktade jättegott. Allt de sa var "gå och ät din mat". Hallå, hur gott är torrfoder egentligen?

Men Lill-matte gav mig majs och gurka och tortillabröd. Det var gott! Sedan fick jag lite riven ost och paprika av Stor-matte, men Stor-husse gnällde bara om att de inte skulle mata hunden från bordet. Ha! Han brukar ju ge mig hela ostskivor från bordet, så han ska inte säga något!