På midsommarafton eldade Lill-matte, Lill-husse och Voffsihanna nåt kött som luktade jättegott hemma hos mig. Dom kallade det att "grilla". Det var några andra tvåbeningar där också. En av dom var jättestor och hade nästan samma färg som jag!
Han gillade jag, så jag skyndade mig att säga det. Då nöp han mig på magen! Jag började brottas med han och han bara skrattade! Men jag fick sista skrattet för Lekfarbrorn började blöda på armen.
Stor-matte och Stor-husse åkte iväg och lämnade mig helt ensam för ungefär tio år sen. Ja, okej, Lill-matte var väl hemma också men det räknas inte!
Lill-matte har tyckt att jag varit deppig sedan de åkte. Tro väl pudeln det?! Jag har ju ett brustet hjärta! Men det är ingen som tror att hundar kan få det...
Sedan de åkte har jag i alla fall fått åka bil en gång. Jag gjorde mitt bästa för att få matte att förstå att jag skulle dö om hon lämnade mig själv så jag fick följa med och åka hennes lilla röda bil.
Idag tyckte hon att jag var extra deppig så jag fick följa med till Lekfarbrorn. Vi delade på en ostmacka och så fick jag jättegoda kex av Lill-matte. Lekfarbrorn fixade dessutom en vattenskål åt mig, han är en bra tvåbening. Dessutom luktade det jättegott hos Lekfarbrorn, det luktade hund! När jag gosade lite med Lekfarbrorn så sköt han ner mig, jag fick inte gosa med han.
Fast efter ett tag så fick jag brottas lite, då blev jag glad igen!
Men han kallade mig liten och fjantig, sade att jag inte var något mot för hans hund som kunde lägga tassarna på hans axlar. Dumma tvåbening. Sedan fick jag bråka lite mer och då blev jag glad igen!
Sen åkte vi Lill-mattes röda bil hem och jag blev så trött så jag kunde inte hålla ögonen öppna. När vi kom till det läskiga stället där vägen är jättesmal lutade jag mig mot sätet, sedan somnade jag och vaknade inte förrän vi var nästan hemma!